Så svårt det är att skriva när man inte gjort det på länge. Tänkt så mycket på hur jag ska formulera mig, vart jag ska börja och sen bara försvinner dagarna iväg. För även om det varit tyst här de senaste veckorna så har de minst sagt varit händelserika på det privata planet. Det största av allt är att vi vinkat hejdå till Gärdet och öppnat upp vårt nya liv på Gällstaö. Redan första morgonen när jag tassade ner från ovanvåningen så kändes det rätt, det kändes hemma. Vi har inget färdigt kök och diskar inne i badrummet, halva vårt liv ligger fortfarande nerpackat i pappkartonger och stundtals känns det som fullkomligt kaos. Men samtidigt känner jag ingen stress, det är här vi ska vara framöver och det får ta sin lilla tid att bygga vårt nya bo. Ska självklart låta er följa med på en liten rundtur här hemma, tids nog. All fokus den första veckan har varit att få lite rutin på vardagen och att se till att Lily trivs. Det är så stor omställning för henne med både nytt hem och ny förskola på samma gång och jag har varit så nervös över hur hon ska ta det. Men hon har varit så cool med allt, inskolningen går jättebra och hon älskar att bo i hus. Rio då? Ja, han bara hänger med och verkar faktiskt glad över att ha större yta att krypa och och härja på. Och vet ni, jag har börjat slappna av i tankarna på ett helt annat sätt. Jag tänker inte längre konstant på att jag ska återberätta och skriva om allt i bloggen, jag är mer närvarande i stunden och stänger ute det mesta som tar för mycket energi eller uppmärksamhet. Ni är många som frågar hur jag mår och jag vet inte riktigt vad jag ska svara... det går upp och ner, vissa dagar är bättre än andra och jag försöker att inte tänka så mycket utan bara vara.
