Efter två sociala och flängiga dagar känner jag mig helt urlakad och tom. Upplevelsebakfull beskriver det nog allra bäst, ett ord jag tror Isabel brukar använda. Lustigt hur jag kan gå från att känna mig helt sprudlande och översocial till att knappt vilja möta grannarnas blick. Det slår aldrig fel. Känner mig så schizofren i mitt mående ibland, socialt och introvert på samma gång. Och så är det väl för många, man är ju ofta lite av allt. Hade två intensiva dagar på rad, vilket jag sällan har numera, och skulle egentligen plåta recept med Emma idag men kände redan igår att det aldrig skulle gå. Hade inte hunnit förbereda nåt och behövde en dag i total tystnad och ensamhet, bara jag och min dator hemma, för att komma ikapp. Både med jobbet och med måendet. Har inte hunnit träna som jag velat i veckan och hade någon slags ambition att hinna med det också men min kropp känns som bly, svullen och trött. Kanske får jag mer energi ikväll, kanske blir det en promenad eller kanske bara en kaffe i solen på altanen istället och vet ni, det är helt okej.
