Jag lät hotelldörren sakta gå igen, tyst för att inte väcka de andra. Solen var redan uppe men hade inte hunnit bli för varm än och kändes som en snäll kram mot huden. Började jogga längs strandpromenaden i sällskap av att allt vaknar till liv - traktorn som plogar sanden, städare som röjer inför en ny dag, fiskare som hoppas på dagens fångst, någon som tar ett morgondopp och andra turister som är ute och rör sig. Alla nickar vi tyst mot varandra, som att vi delar hemligheten om att nu, precis nu är den bästa stunden på hela dagen.
