I torsdags vaknade vi tidigt av trafiken utanför, eller var det kanske Lily som väckte oss? Marcus och Lily tog ett långt bad i badkaret och jag gav mig ut på en liten springtur runt vattnet, mest för att det var för fint för att låta bli. Titta så vackert! Tog en bild på vårt lilla hus när jag kom tillbaka, vårt är det i mitten med tre fönster ut mot gatan. För bra för att vara sant, och ja, det var det ju också haha. Ska berätta mer om det sen! Vi promenerade ner till piazzan i Lungotevere, några minuter från vårt hus, för att äta frukost. Älskar sådana här små plockbrickor där man får lite av allt, perfekt att dela på. Skinkan fick dock Lily för sig själv. Sen promenerade vi mot Coliseum och gick förbi Palazzo Venezia på vägen. Jag blev helt mållös, vilken arkitektur! Framme vid Coliseum och det kändes nästan lite overkligt, som på film. Att gå runt i Rom överlag känns som att befinna sig i en film eller en historiebok, så mäktigt. Lily var dock mer imponerad av hästarna än den jättelika stenhögen. Jag låtsades ta bild på Coliseum men ville egentligen bara föreviga mina nya brillor på premiärdagen med en selfie. Lunchpaus i skuggan eftersom termometern visade 28 grader och vi höll på att smälta bort. Jag åt förstås en caprese och beställde även in en sprite för första gången på säkert 10 år, jag som inte ens gillar läsk? Skyller på solsting. Sen traskade vi vidare men målet inställt till andra sidan stan. För ett stopp här på Gelateria Fassi. Amelie sa att de hade Roms bästa gelato och vi ville förstås undersöka om det verkligen kunde stämma. Jag beställde deras kända riso gelato, tänk er risifrutti fast glass. Konstigt men otroligt gott! I struten fick även nutella och päron sorbet plats, tror nog päronen var den godaste jag någonsin ätit. Orutinerat att somna två minuter innan vi kom fram, tänk om hon bara vetat vad hon gick miste om. Betyg: ????? (Kjolen hittar ni här). Sen strosade vi vidare, gata upp och gata ner. Det var ett mindre träningspass att rulla en fullpackad vagn längs kullerstenarna så vi fick turas om. Sen tog vi oss hitåt, för ett obligatoriskt besök vid Fontana di Trevi, och det var vi tydligen inte ensamma om. Jag får panik vid stora folksamlingar och stannade bara några minuter innan vi gick vidare. Folkkaos men vackert. Ni kommer ju tro att vi inte gjort annat än att äta gelato och ja... det stämmer. Lily gjorde oss påminda om att hon missat dagens glasstopp och det fick vi lösa bums. "Mamma, man kan dricka såsen!". Livsnjutarpoäng. Trots sen eftermiddag var himlen blå och solen värmde fortfarande. Lily hittade en leksak som hon undrade vad det var för något. Hur förklarar man att detta är en telefon?! Haha. Dagens turistande tog oss till Spanska trappan där vi tittade på folk och fönstershoppande i alla lyxbutiker vi passerade förbi. Sen avslutades kvällen här, med en lång middag utomhus i den ljumma vårkvällen. Jag åt en krämig gnocci med sparris, burrata och pistach. Lite bubblig prosecco till det och sen, natti natti!
