Varje gång jag och Alexandra fotar tillsammans är det alltid likadant. De spontana bilderna, när vi inte försöker, varken posar, tänker eller överarbetar det, de blir alltid alltid bäst. Många gånger knäpper Hanna bilder i smyg utan att vi märker det, de är alltid de finaste från varje tagning. Och varje gång vi ska prestera och göra en bild enligt någon slags plan, ja då blir det sällan med samma känsla. Så när vi hade plåtat tusentals bilder, i olika miljöer och vid olika tillfällen så var vi helt säkra på att vi såklart hade en given omslagsbild. Men när vi väl gjorde urvalet insåg vi att det var något med varje bild som inte stämde. Antingen tittade vi inte in i kameran båda två, en av oss gjorde en konstig min, kändes för mycket träning, stämde inte i färgerna osv. Vi saknade en bild som skulle sammanfatta hela boken, en bild som signalerar Self-care så som vi ville det. Förlaget hade en stor favorit som de verkligen ville ha men det var något med den som skavde. Det är en superfin bild men liksom inte vår omslagsbild. Inte DEN bilden. Så vi bestämde oss för att plåta en helt ny bild. Eller bestämde och bestämde, vi fick först övertala vår förläggare och förlaget och jag är ganska så säker på att de tyckte att var riktigt jävla jobbiga där ett tag. De hade redan sålt in boken med ett omslag och att byta så sent i processen var inte en självklarhet. Utan att gå in på detaljer kan jag lova att vi stångade oss fullkomligt blodiga för att få igenom en ny bild. Och mitt i allt detta fick jag sådan deja-vú till min första bok eftersom exakt samma sak utspelade sig då. Jag och förlaget ville olika gällande omslagsbilden, fastän mig magkänsla sa något annat gav jag med mig och det har grämt mig i flera år efteråt. Japp, jag är extremt långsint, riktigt charmig egenskap. Hur som helst, ska vi kika på de olika omslagsförslagen? Nummer 1. Detta var förlagets favorit och ja, jag kan förstå vad de gillar med den. Känslan och uttrycket i bilden är väldigt mycket vi, men jag tycker samtidigt det är för mycket ben i fokus. Och hela bilden känns sne och ojämn på något vis? Nummer 2. Detta var vår första favorit, tycker den är så snygg både i färger och kläderna. Gillar den fortfarande supermycket men såhär i efterhand kan jag tycka att den upplevs lite hårdare än vi är? Och kanske för mycket träningsbok över det hela? Nummer 3. Detta var nog vår ursprungstanke, att plåta ett omslag här med ränder i asfalten. Så. Sabla. Snyggt! Men när vi väl kom dit mådde jag fruktansvärt dåligt, var ju gravid i 6:e månaden, och den här dagen var jag både illamående och hade sådan hemsk migrän. Ser verkligen i min blick hur jag lider, fy. Kunde blivit så coolt här men tajmingen stämde inte. Okej, sen var det alltså dags att ta DEN nya bilden. Ett halvår efter vi tagit alla de andra bilderna till boken var det dags att plåta vårt nya omslag. Nummer 4. Försök nummer ett. Aaaa. Vi älskade dessa när vi tog dem och jag tror fortfarande detta är några av de absolut finaste bilderna på oss. Se så gulliga. Men kanske lite för gulliga? Nummer 5. Försök nummer två, lite lekfullare och en av mina absoluta favoritbilder. Älskar precis allt med den här bilden! Men fortfarande inte DEN omslagsbilden vi var ute efter... Dagen därpå var absolut sista chansen. Vi preppade vi oss, fixade kläder och inväntade rätt ljus... Vi hade en tydlig idé om hur vi skulle ha bilden, utomhus i lite kvällsmotljus. Referensbilden var ljuvlig, nu skulle vi bara återskapa samma magi. Och mellan två tagningar frös vi så mycket att vi smet in på ett café för att värma oss. Där, på cafét i vår lilla paus, knäppte Hanna några bilder på oss i all sin enkelhet. Och voíla - vi hade vårt omslag! Rätt otroligt ändå va? Att det ska vara så jäkla svårt att lyckas ta rätt bild och samtidigt så himla enkelt när det väl stämmer. Vi satt på riktigt och drack kaffe och småpratade när den här bilden togs, inget uppställt och inget tillgjord. Och det syns tycker jag, det är något i känslan som känns genuin. Och precis såhär skulle ju boken se ut! Ps. Vilken gillar ni bäst? Ps2. Ni måste svara sista ? Alla bilder tagna av Hanna Skoog
