Anja, en fråga åt dig angående träning: Hur sköter du om återhämtningen? Jag vill så gärna styrketräna tungt, men efter utmattningen skriker min kropp med diverse krämpor typ så fort jag försöker höja vikterna. Har vilodagar, stretchar, äter tillräckligt, sover bra, ser till att värma upp ordentligt mm., men det funkar liksom inte. Känner någon igen sig? Det råder nog lite delade meningar till hur man bör träna efter en utmattning, jag är ingen expert här utan talar enbart utifrån min egen erfarenhet. För det första – en utmattning kan te sig så olika för olika personer. Även om vi får samma diagnos så är jag övertygad om att vårt mående, återhämtning och tiden efteråt mycket på vad det var som fick oss att bli utmattade från en första början. Det finns såklart inte ett svar här, men om jag ändå ska förenkla det lite så var det total sömnbrist och snefördelat ansvar i hemmet. Jag drog det tyngsta lasset hemma, jobbade hela den sk. föräldraledigheten och sov knappt mer än 2 timmar i sträck under 9 månaders tid. Det är inte konstigt att min kropp tillslut sa tack och hej, nu orkar jag inte mer. Jag tränade regelbundet fram tills min sjukrivning men minns känslan av att kroppen motarbetade mig, att den inte svarade på träningen och jag kände mig svagare och tyngre i kroppen vid varje träning. Vad är det som händer?! När jag blev sjukskriven gick jag till en kbt terapeut som var tydlig med att jag skulle undvika all form av pulshöjande träning, detta för att inte stressa kroppen (kortisol = stresshormon = ångest och stress för kroppen osv). Jag fick promenera och yoga, inget mer än det. Och jag kände mig SÅ låst av detta, det kändes som ett förbud vilket gjorde att jag inte rörde på mig alls, det blev varken promenader eller yoga. Jag har full respekt för hennes råd, är ju själv utbildad (hello fröken Diplomerad Livsstilsrådgivare) så jag vet att hon på pappret hade rätt, men ändå fungerade det inte för mig. 2-3 månader senare testade jag (i smyg!) att börja styrketräna lite lätt och kort därefter började jag med crossfit igen (som jag gjorde innan utmattningen). Jag skulle ljuga om jag sa att det inte var riktigt tufft till en början, kanske främst mentalt. Jag orkade inte mycket, hade inget flås och inte alls samma styrka som innan. Men det kändes aldrig negativt eller fel i kroppen, tvärtom så kände jag att det var på rätt väg. Nu när jag har tränat crossfit regelbundet i lite mer än ett år är jag säker på att det hjälp mig tillbaka. Träningen är min frizon, ett sätt för mig att få ut stress och ångest och komma ner i puls. Jag lägger ingen prestation i hur mycket jag lyfter eller hur snabb jag är, jag är helt ointresserad av att mäta min träning utan vill bara åt känslan. Och den största skillnaden mot innan min utmattning är att jag sover hela nätter, vi delar på allt i hemmet, jag har skalat av mycket stressorer i min vardag och har mer utrymme för återhämtning. För att återgå till din fråga – var snäll mot dig själv och försök lyssna och känna in. Kanske är kroppen inte redo att köra tung styrketräning just nu? Att få upp pulsen är inte farligt men kan vara obehagligt nära inpå en utmattning, det påminner kroppen om samma ångest och stress. Kanske ska du sänka ribban och bara göra sådant som känns kul, inte gör ont och inte är allt för jobbigt ett tag? Dela upp ett pass på två eller tre tillfällen istället för att pusha dig själv för mycket. För mig var det så viktigt att återfå självförtroendet gällande träning, att hitta min plats igen. Jag är fortfarande försiktig med att ta ut mig totalt, jag vill hellre känna att jag hade mer att ge än att jag kör rakt i kaklet. Och viktigast av allt, inspireras av andra men jämför dig aldrig med någon annan eller hur du själv var innan. Ta hand om dig, du är grym! foto Hanna Skoog
