Skrev precis ett lång inlägg som bara försvann... få saker får mig att vilja gråta så mycket som en sådan grej. Hade sådan feeling när jag skrev och fick till sådana där finurliga formuleringar, känner inte riktigt att jag har samma feeling att återskapa precis samma inlägg igen... 🙃Så det blir ett lite kortare inlägg med fokus på det viktigaste, det jag framförallt ville berätta om var ju gårdagen och invigningen av Alexandras alldeles egna Patrop. Äntligen!Det var längesedan jag pratade och skrattade så intensivt, så pass att jag knappt tog en enda bild. Så ni får hålla tillgodo med skärmdumpar från instagram och stories. Jag är så otroligt stolt över Alexandra och allt som är Patrop, det är så mycket Alex i precis varenda liten detalj. Och att se henne stå där i sin alldeles egna studio, den som hon pratat och drömt om sedan jag lärde känna henne för flera år sedan, det är så mäktigt.Sluta aldrig drömma barn, good things do happen! Festen innehöll precis allt man vill ha - bra musik, en Jägermeister-bar, lampor som blinkade i neon, en tatuerade där kön ringlade lång, otroliga människor och framförallt så mycket värme och kärlek. Bildtack och sällskapstack till Isabel. Grattis min älskling, vet ingen som är värd detta så mycket som du.
