Finns det något som heter 1,5 års trots? Så fall är jag övertygad om att Lily befinner sig där just nu. Hon är så vansinnigt bestämd och har sådana humörssvängningar – ena sekunden är hon strålande glad för att nästa sekund slänga sig på marken och gråta hysteriskt för att hon inte får exakt som hon vill. Hon testar gränserna hela tiden och ska bestämma precis allting här hemma. Hennes senaste ord är nej som hon använder till precis allting. Klä på dig? Nej. Äta mat? Nej. Gå och lägga dig? NEJ! Träffade en två veckors bebis i helgen och helt plötsligt kändes den där spädbarnstiden så himla lätt i jämförelse. Äta, sova, bajsa och gosa liksom - easy peasy! Alla åldrar har väl sin charm och sina utmaningar I guess. Pust. Ni som har lite äldre barn, trösta mig med att detta är en snabbt övergående fas? Kolla bara, ser ju redan ut som en trotsig tonårig!
