Jag befinner mig på en av jordens vackraste platser med min familj. Min instagram och blogg fylls med strandbilder och glada miner, livet här är okomplicerat och jag är lycklig. Samtidigt är det något som skaver i mig så mycket att jag håller på att gå av. En av mina närmaste vänner går igenom sin tuffaste tid där hemma. Jag borde varit där och känner mig så långt borta och totalt otillräcklig. Även om jag inte hade kunnat förändra något känns det så fel och totalt värdelöst att inte ens kunna få försöka. Komma med frukost, ge en lång kram eller hjälpande hand när det behövs. Bara lyssna, sitta tysta eller prata om totala struntsaker för en stund. Tänkte ta tillfället i akt och fråga hur ni mår? På riktigt. Bakom den där glada fasaden som vi så ofta håller upp mot varandra. Är det något som tynger er just nu? (Ni får gärna vara anonyma såklart). Följ mig på Bloglovin' och Instagram
