Jag läste en text, eller snarare dikt kanske, som Vanja publicerade i sin blogg innan jag skulle somna igår. Och den träffade SÅ rätt! Precis på samma sätt som Vanja skriver att den talade till just henne så kände jag att det var precis vad jag behövde läsa igår, efter en kväll av massa tjat, tjafs och en långdragen läggning som jag bara ville få överstökad så jag kunde fortsätta med mitt. [caption id="attachment_14369" align="alignnone" width="980" alt="" height="660"] foto Sara Holmberg[/caption] Ni som har barn vet precis hur det är. När man är mitt i hela småbarnskarusellen, speciellt med status höggravid, är det inte helt lätt att se det mysiga i de små vardagliga sakerna. Även om småbarnstiden är härlig på många sätt så är det stundtals intensivt och pissjobbigt och det är svårt att känna uppskattning när man är mitt i det. [caption id="attachment_14368" align="alignnone" width="980" alt="" height="660"] foto Sara Holmberg[/caption] Har också tänkt på hur lätt det är att man delar in småbarnsåren i faser hela tiden också. När Lily var bebis såg jag ofta fram emot att hon skulle bli större. Kunna sitta själv, kunna gå själv och kunna äta själv. Kunna prata, förstå oss och kommunicera. Tänkte att allt skulle bli lättare och roligare med nästa fas och glömde liksom bort att njuta av nuet. Som att jag rusade för snabbt och aldrig riktigt hann stanna upp. Och så fort man får barn så påtalar hela ens omgivning gång på gång "Njut nu, tiden går så hiiimla fort!". Och visst är det så, men jag tror ändå det tagit mig tre år för att förstå att det verkligen är så. På riktigt förstå och känna det i hela min kropp. [caption id="attachment_14372" align="alignnone" width="980" alt="" height="660"] foto Sara Holmberg[/caption] Ska verkligen försöka vara mer närvarande i nuet nu i nästa bebistid och inte längta framåt hela tiden. Det är så kort tid som vi har våra barn såhär nära inpå och de verkligen behöver oss, innan vi hinner fatta det kommer de smälla i dörrarna, tycka att vi är pinsamma, klicka bort våra samtal och inte vilja följa med oss överallt längre. [caption id="attachment_14373" align="alignnone" width="980" alt="" height="660"] foto Sara Holmberg[/caption] Här är dikten som fick mig att krama om Lily lite extra länge. Jag blir sällan påverkad av den här typen av texter men förbered er på en rejäl gråtfest nu... ?? eller så är det bara mitt hormonella och lite lätt överkänsliga jag, hehe. The last time From the moment you hold your baby in your arms you will never be the same You might long for the person you were before When you had freedom and time And nothing in particular to worry about You will know tiredness like you never knew it before Days will run into days that are exactly the same Full of feedings and burping Nappy changes and crying Whining and fighting Naps or a lack of naps It might seem like a never-ending cycle But don’t forget… There is a last time for everything There will come a time when you will feed your baby for the very last time They will fall asleep on you after a long day And it will be the last time you ever hold your sleeping child One day you will carry them on your hip then set them down And never pick them up that way again You will scrub their hair in the bath for one last time And from that day on they will want to bathe alone They will hold your hand to cross the road Then will never reach for it again They will creep into your room at midnight for cuddles And it will be the last night you ever wake to this One afternoon you will sing ”the wheels on the bus” and do all the actions Then never sing them that song again They will kiss you goodbye at the school gate The next day they will ask to walk to the gate alone You will read a final bedtime story and wipe your last dirty face They will run to you with arms raised for the very last time. The thing is, you won’t even know it’s the last time Until there are no more times. And even then, it will take you a while to realize. So while you are living in these times, remember there are only so many of them and when they are gone, you will yearn for just one more day of them. For one last time. ❤️ [caption id="attachment_14374" align="alignnone" width="980" alt="" height="660"] foto Sara Holmberg[/caption]
