Redan när jag gick och la mig igår insåg jag att dagens planer skulle ändras. När jag bäddade ner mig bredvid Rio, som varit gnällig efter vaccinationen, var hela hans lilla kropp skållhet. Sen har han vaknat till och från under natten och feberyrat och gnällt om vartannat. Mätte hans feber till 39,6 nu på morgonen och han känns så medtagen, glansiga ögonen och skakig liten kropp. Stackaren ? Enda gången han bjudit på ett litet leende var när Lily sjöng för honom, den bästa medicinen! Så tacksam för att jag fortfarande ammar när han är såhär, känns tryggt att veta att han får i sig vätska, mat och all näring han behöver genom det. Och närheten. Som han behöver närheten just nu, han bröt ihop totalt bara jag la honom för att byta blöja på skötbordet. Så jag gissar att han kommer vara som ett litet plåster på mig resten av dagen. Nu har han precis slocknat i sängen så jag ska passa på att duscha innan han vaknar igen. Vi hörs sen! ?
