När vi kom tillbaka till Stockholm igår kväll möttes vi av hällregn, mörker och kalla vindar. På flera sätt. Det kändes som att vi befann oss i en vacker italiensk dröm över helgen, bara fluff och kärlek, långt ifrån den politiska verklighet som Sverige befinner sig i nu. Det är svårt att skriva något idag utan att på något sätt kommentera valet, samtidigt tycker jag det är svårt att göra just det. Det var nästan skönt, men samtidigt bisarrt, att vara så långt ifrån allt under valdagen. Lite samma som jag känner över det sk valresultatet, eller så långt vi vet nu innan alla röster är räknade. Det känns "skönt" att inte fler röstade på SD, när mätningarna inför valet visade 25 %, samtidigt känns det helt jävla bisarrt att ens någon röstat på dem över huvudtaget?! Och jag inser att jag kanske känner någon som röstat på dem, även om jag har så otroligt svårt att föreställa mig det. Men att tro att alla dessa 17,6 % bor ute på vischan är också att leva i någon slags förnekelse. Jag känner mig arg, tom och rädd för vad som händer härnäst... Hur går era tankar såhär dagarna efter valet?
