<p style="text-align: center;">Stockholm. Drottninggatan. Jag gick på exakt samma plats vid samma tidpunkt dagen innan. En gata jag går på alldeles för ofta. En gata där jag hade min första arbetsplats på i Stockholm, där jag gått varje dag under tre års tid och där jag kan varenda butik, skylt och gatsten.</p> <p style="text-align: center;">Mitt i vårt kramkalas i foajén på hotellet igår möttes vi av beskedet. Lyckoruset byttes snabbt mot en tung klump i magen och jag ville bara vända hem och krama Lily hårdare än någonsin förr. Att befinna sig i en trygg liten fjäll-bubbla här uppe känns så surrealistiskt just nu. Och ännu mer när vi alla har våra hjärtan kvar hemma i stan. Vi är 52 vuxna här uppe som alla har sina barn kvar i Stockholm – hemma med släktingar, vänner och familj.</p> <p style="text-align: center;">Mitt i det fruktansvärda som hänt är jag så stolt över att se hur stockholmarna öppnar upp sina hem, kontor och hjärtan för de som behövde det. Bjuder främlingar på middag, lånar ut en telefon eller bara ger en kram. Det är så fint att se hur vi möter rädsla med kärlek istället för hat, det är det enda sättet. Jag blir helt tårögd när jag ser alla fina gester och handlingar som vi visar varandra och vet ni, kanske känner jag ändå mer hopp om mänskligheten idag.</p> <p style="text-align: center;">Ta hand om varandra och krama era nära och kära lite extra i helgen.</p> <p style="text-align: center;"><em> ♡ Tillsammans är vi starka <span class="char" title="White Heart Suit" data-decimal="9825" data-entity="&#9825;" data-id="45832">♡</span></em></p> <p style="text-align: center;">#openstockholm #prayforstockholm</p> <p style="text-align: center;"><em>Jag pausade mina tidsinställda inlägg för helgen, det kändes bara fel och opassande just nu. Hoppas ni förstår.</em></p>
