Ni kanske minns när vi pratade om HSP både här och i podden tidigare i somras? Det var så många som hörde av sig som kände igen sig och för mig var det verkligen en ögonöppnare att läsa på mer om HSP. Även om jag kanske inte lärde mig något nytt om mig själv så känner jag att jag har en annan förståelse för varför jag ibland reagerar som jag gör. Och liksom känner att det är mer okej på ett sätt. Så, för oss högkänsliga personer emellan, tänkte jag tipsa om två intressanta artiklar som publicerats här på Elle.se den senaste tiden. Den första har rubriken "7 saker en högkänslig person behöver för att må bra" och den kunde varit skriven direkt till mig. Kände igen mig på varenda liten rad!! Den andra artikeln "9 tecken på att du har ett högkänsligt barn" fick mig att fullkomligt tappade hakan. Skickade länken till Marcus direkt och han reagerade likadant. Det var som att punkterna beskrev Lilys personlighet rakt av. Senast förra veckan när vi var på kräftskiva hos våra vänner så satt alla andra barn och lekte för fullt i ett rum, medan Lily satt ute på altanen och lekte på egen hand. Detta är barn som vi umgås med var och varannan vecka. Det är ofta så med barn som är lite högljudda och stimmiga, då är hon hellre själv och pysslar med något annat. Sen har hon förstås andra kompisar, som är lika lugna som henne, som hon leker för fullt med. Väldigt selektiv där, känner igen det så hos mig själv haha. Vi brukar ofta skoja om att hon trivs bäst bland vuxna, då slappnar hon av på ett helt annat sätt och drar gärna till sig uppmärksamhet, syns och hörs. Hon upplevs ofta blyg i nya sammanhang men hemma är hon totalt raka motsatsen. Sen tänker jag att barn är barn som går igenom olika åldrar och faser vilket man inte behöver överanalysera. MEN det är ändå så sjukt intressant med olika personlighetstyper och jag tänker det är så mycket lättare att bemöta och förebygga vissa situationer här hemma när man har lite mer insikt. Samtidigt kan jag ju inte låta bli att fundera över ifall hon fått de personlighetsdragen av mig? Att jag format henne på grund av att jag också är högkänslig och reagerar på samma saker, eller om det rent av kan vara ärftligt? Det är ju ingen diagnos utan mer en personlighetstyp och man ärver ju andra saker i sin personlighet från sina föräldrar tänker jag... eller vad tror ni?
