Den här glada, roliga, och galet envisa lilla tjejen alltså. Jag förundras över hur det kan finnas så mycket vilja och envishet i en så liten kropp? Trots att hon är så liten känner jag igen mig så mycket i hennes personlighet, haha. Jag var tydligen också väldigt bestämt när jag var liten och ja, det har ju hållt i sig med åren. Just nu handlar allt om att upptäcka världen. Hon vill gå och springa själv precis hela tiden, vi får absolut inte hålla henne i handen och ropar vi på henne så springer hon på andra hållet. Många barn brukar liksom se sig om för att se att föräldrarna är i närheten, men hon bara sticker. Och snabb är hon också! Så det blir inte mycket stillasittande här borta, haha. Inte en lugn stund, tur att stranden är så stor!
